| |
Egendom är en social institution reglerad av lag eller tradition, som antar olika former i olika stater. Oftast tolkad som en individuellt bestämd materiell sak som utgör äganderättens objekt, som ägaren besitter kontrollmakt över med vissa befogenheter. Sakerna indelas i lösa och fasta saker. Äganderättens subjekt kallas för ägare. Äganderätten beskriver ett rättsförhållandet mellan ägaren och egendomen. Rättsförhålladet består av en mängd delrättigheter och skyldigheter. Lösa saker kallas för lös egendom. Fasta saker kallas för fast egendom. Fast egendom är jord. Lös egendom är saker som inte är jord. Naturligt flyttbara lösa saker kallas för lösöre, t ex aktiebrev, bankböcker, bilar, båtar, böcker, husgeråd, kläder, mynt, obligationspapper, sedlar, skuldebrev eller skriftliga fordringsbevis. Naturligt icke flyttbara lösa saker är t ex anläggning på mark tillhörig annan, flygplan eller skepp. Fast egendom indelas i fastigheter. Fastighetsindelning är i huvudsak resultat av fastighetsbildning. Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken. Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen. Över fastigheterna förs fastighetsregister, s k fastighetsbok. Äganderätten har en rättslig verkan mot varje annan tredje man, det s k tredjemansskyddet. Äganderätten kan begränsas genom lag, avtal eller sedvanerätt. Inom den begränsningen kan ägaren företa de åtgärder och dispositioner som han finner vara lämpligt, att han kan sägas ha en allmän fri förfoganderätt.[redigera] Immateriell egendom |
|
|
